Inte bara kläder

Förutom olika klädesplagg, mönster och former omfattar mode även många andra saker, exempelvis frisyrer, smink, smycken och till och med kroppsform. Med några snabba djupdykningar i historien kan du se att 20-talets kvinnor försökte se så plattbröstade och androgyna ut som möjligt, medan 50-talet idealiserade den storbröstade blondinen. Inom några få årtionden hade alltså modet inte bara förändrats klädmässigt utan även vad som ansågs vara vackrast rent fysiskt.

Ett annat exempel på mode som inte har med kläder att göra är hudfärgen. Inte i bemärkelsen vilken ras en människa tillhör utan huruvida det är snyggt med solbränna eller inte. Sedan antiken ansågs det nämligen vara en klassfråga, då bleka människor betraktades som så rika att de inte behövde arbeta ute i solen medan brunbrända människor var fattiga arbetare. Den här attityden höll i sig i tusentals år men sedan hände något oväntat och rent slumpmässigt.

En oplanerad solbränna

Om berättelsen är sann så var det den franska modeskaparen Coco Chanel som introducerade solbrännan som ett skönhetsideal. Det var dock inte med flit! Under en semesterseglats på 20-talet hade den liljevita Chanel råkat bli solbränd och när hon kom hem till Paris blev hennes beundrare förtjusta i det de såg och började efterapa henne. Snart spred sig modeflugan och, till många hudläkares förtvivlan, har den brunbrända huden kommit för att stanna. Med undantag för vissa grupper, som svartrockare och punkare, anser många att det är bland det vackraste som finns.

Eftersom det idag är känt att för mycket sol kan leda till saker som rynkor, pigmentfläckar och cancer finns det många produkter på marknaden som erbjuder färg utan sol, exempelvis krämer och spray-tans. Många fortsätter dock att steka sig i solen och gör allt för att bli så bruna som möjligt.

Tatueringar och traditioner

Ett annat fenomen som är mycket starkt kopplat till mode är så kallade kroppsmodifikationer, det vill säga tatueringar, piercings och så kallad stretching. Till skillnad från solbrännan är det här inga nyheter utan har funnits sedan tusentals år tillbaka men det som förändrats är vem som följer modet och av vilken anledning. Medan det i många delar av världen har varit en symbol för styrka, mod och samhörighet att ha uttänjda läppar eller örsnibbar är det i den moderna västvärlden ofta mer en kulturell attitydfråga, ett sätt att gå emot strömmen.

Samma sak gäller för tatueringar. Historiskt sätt har tatueringar haft vitt skilda betydelser som till exempel ett slags bomärke för slavar eller tecken på hur många djur en jägare nedlagt. Inom den keltiska kulturen fanns det tatueringar som ansågs vara magiska talismaner medan vissa asiatiska folkslag har använt tatueringar för att visa vilken kast eller rang en person har. I 2000-talets Sverige har tatueringen blivit mer av en personlig fråga, där bäraren själv väljer sina motiv av egna skäl, men också en stor modefluga bland alla typer av människor och åldrar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *